| Av Carin Andrén |
Sten Jeansson
Sten Jeansson har skrivit en bok som handlar om tiden då hans hustru Birgitta var sjuk i en hjärntumör som senare kom att ta hennes liv. I flera år förde han, Birgitta och övriga familjen en kamp mot sjukdomen, men även en kamp för att få rätt stöd och hjälp från sjukvård och Försäkringskassan. Boken heter Mitt hjärta och är en ärlig och rätt fram skildring där Sten berättar om vad som hände från och med den dagen då Birgitta började få konstiga symptom.
Det är inte lätt att orka vara drivande när ens livskamrat sedan många år drabbas av en sjukdom som är så allvarlig. Hela ens tillvaro vänds upp och ned och tillvaron blir aldrig mer densamma. Man lever i en bubbla som krymper undan för undan. Sten säger:
– Mitt sätt att reagera på sådana här jobbiga saker är att söka information, organisera, strukturera och försöka styra upp det hela. Så gjorde jag nu också, främst när jag satt vid datorn på kvällarna och Birgitta tittade på TV eller hade somnat. Jag blev en slags ”manager” för hela den här sjukdomskrisen.
Välfärdssamhället som vi känner det ska väl finnas där när vi verkligen behöver det, tänkte Sten Jeansson. Han hade själv aldrig haft kontakt med vare sig Försäkringskassan, Socialförvaltningen eller specialistsjukvård innan hans hustru Birgitta insjuknade. Tidigare hade han bara varit med anhöriga vid vårdtillfällen.
– Det var en ny värld, det var mycket jag inte kände till och jag fick fråga mig fram om allt. Att inte kunna lämna henne mer än korta stunder, att övervaka om hon är på väg in i kramp, att ha ordning på medicinering och alla tider med labprov och läkare är ett heltidsjobb och så skulle jag sköta mitt arbete hemifrån också. Allt snurrar bara runt i huvudet. Klockan tio på kvällen kommer man på att man måste skicka iväg ett mail till någon i vården om att medicinering måste justeras.
Han säger att det är vanligast att det är kvinnor som skriver om vården ur anhörigas perspektiv. Han vill visa att män också tar hand om sina anhöriga och engagerar sig med både själ och hjärta.
– Jag har aldrig varit rädd att visa mina känslor så den delen skrämde mig inte när jag bestämde mig för att skriva om detta. De historier som jag läst var skrivna av kvinnor. Om det var manliga författare så skrev de ofta om sig själva. Jag skriver som närmast anhörig och som den som har varit med hela vägen, i alla turer i vårdförloppet.
För Sten Jeansson har det varit naturligt att koppla ihop det djupt personliga med det mer samhälleliga perspektivet, ihop med vårdkrisen som vi läser om. Efter många år i näringslivet så reflekterar han också över hur vården och myndigheterna fungerar, hur de styrs och leds.
– Jag vill göra läsaren medveten om bristerna, det har varit jobbigt att känna sig så hjälplös i vissa situationer. De stora kolosserna som till exempel Försäkringskassan är inte alltid lätta att ha att göra med. Det gäller att ha tur med att få rätt handläggare. Så ska det inte vara, det är inte rättssäkert.
Boken innehåller också en jämförelse mellan svensk och tysk sjukvård. Han berättar:
– Vi fick till slut söka vård i Tyskland för att få bra neurokirurgisk hjälp. Där anordnades vården på ett annat sätt än i Sverige. De lyckade kombinera en stark patientorientering med en mycket mer professionell vård.
Sten Jeansson hoppas att några av de som arbetar med de här frågorna ska läsa om hans erfarenheter och reflektioner.
– Ja, det är min förhoppning, att det blir ett inlägg i debatten. Kanske kan andra som är sjuka och deras närstående också ha nytta av boken.
Socialamedier.me 
Kommentera