Arbetstagaren har lojalitetsplikt mot arbetsgivaren

| Av: Mikael Drakenberg och Nina Jansdotter |
Något som individen måste vara medveten om är att när han eller hon skriver under ett anställningskontrakt så ingår det ofta ett sekretessavtal. Både i anställningsavtalet och i sekretessavtalet finns det reglerat om arbetstagarens lojalitetsplikt. Vi kan förstå det här som ett antal handlingsregler och grunden är att arbetstagaren inte får skada arbetsgivaren eller uppdragsgivaren.
 
Arbetsdomstolen (AD) har sammanfattat lojalitetsplikten på ett rätt så tydligt sätt:
 
Den grundläggande synpunkten är att arbetstagaren inte får skada arbetsgivaren. Gemensamt
för de skilda aspekterna på kravet på lojalitet är tanken att anställningsavtalet inte enbart består i
utbyte av vanliga förmögenhetsrättsliga prestationer, utan skapar ett personligt förhållande mellan
parterna. Anställningen grundar förpliktelser som går längre än vad som gäller i
kontraktsförhållanden i allmänhet; de ligger vid sidan av själva arbetsprestationen och skulle därför kunna karakteriseras som biförpliktelser. Skall man söka ange en gemensam synpunkt är det att arbetstagaren är skyldig att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget samt att undvika lägen, där han kan komma i pliktkollission”.
 
I lojalitetsplikten ingår bland annat att arbetstagaren har en skyldighet att genomföra det som kallas för en fullgod arbetsprestation, att följa arbetsgivarens ordningsskrifter, avstå från att bedriva konkurrerande verksamhet, avstå från att överskrida sin kritikrätt, visa integritet, iaktta tystnadsplikten, och att uppfylla vissa krav om omsorg och aktsamhet i arbetet. Om inte något annat regleras i avtalet mellan arbetsgivare och arbetstagare så upphör lojalitetsplikten den dagen som anställningen avslutas.
 
Det här innebär och kan tolkas som att när anställningen väl har upphart så kan den enskilda individen fritt kritisera sin tidigare arbetsgivare, men även sprida kunskaper som han eller hon har fått under sin tidigare anställning, men även bedriva konkurrerande verksamhet. Dock finns det vissa begränsningar, vilket regleras i lagen om företagshemligheter 7§ stycke 2, och i vissa fall kan till och med lojalitetsplikten förlängas till att gälla även efter att anställningen har upphör.
 
Att det kallas för plikt beror på att det handlar om en skyldighet för den som är anställd att alltid sätta arbetsgivarens intresse framför sina egna intressen, och att till varje pris undvika att det uppstår situationer där eventuell pliktkollision kan uppstå (Vildhede.2010:5).
 
En skillnad som det är viktigt att vara medveten om är skillnaderna mellan privatanställda och offentliganställda. Det jag talar om här är yttrandefriheten, detta då offentliganställda har en yttrandefrihet som de har rätt att nyttja även på fritiden och därmed har de ett visst svängrum när det gäller att publicera åsikter i de sociala medierna. Detta nämns i tidskriften ”Chefen i fokus” där en person ställt en fråga om lojalitetsplikten på fritiden (http://www.chefenifokus.se/content/du-har-lojalitetsplikt-%E2%80%93-%C3%A4ven-p%C3%A5-fritiden-0).
 
I C-uppsatsen ”Yttrandefrihet kontra lojalitetsplikt – Vilken princip väger tyngst när det kommer till kritiska uttalanden om arbetsgivaren via sociala medier”, så lyfter Nathalie Nilsson fram att inom offentlig sektor väger yttrandefriheten tyngre än lojalitetsplikten, vilket också blir tydligt i rättsfallet ”Farbror Blå” som handlar om en bloggande polis. Det här togs upp av Arbetsdomstolen under år 2011. Det har numera slagits fast i Grundlagen att det inte är tillåtet att säga upp eller avskeda någon på grund av vissa former av yttranden 3 kap. 5 § 3 st. TF och 2 kap. 5 § 3 st. YGL.
För privatanställda ser det lite annorlunda ut då lojalitetsplikten väger tyngre än yttrandefriheten, vilket har slagits fast i rättsfallet GoExcellent (Nilsson.2012:33-34).
 
HRbloggen tar upp något väldigt relevant i det här sammanhanget, nämligen att många arbetsgivare inom offentlig sektor ofta övertolkar lojalitetsplikten. Det har medfört att när det blivit rättsliga prövningar i domstol som handlar om anställdas publicering i de sociala medierna så har ofta arbetsgivarna förlorat målet. Det finns skillnader även här mellan offentlig sektor och privat sektor, eftersom att inom den privata sektorn går lojalitetsplikten före yttrandefriheten. (http://hrbloggen.se/2012/09/arbetsgivare-overtolkar-lojalitetsplikten.html).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: