| Av: Mihaela Sandulescu | Det ohörda jaget erövrar alltmer det offentliga rummet. Den icke blickbara scenen som det lägger under sig är förstås livet; ett återkommande sammelsurium av uppbrott, emotioner, outredda frågor, ersättbara självbilder och av denna outtröttliga strävan efter den smärtfria nollpunkten. Allting, ingenting, mellanting. Eller snarare: längtan efter att på nytt få […]